Nya triumfer och ett JSM att minnas
1970-71 blev ett nytt år att minnas. Premiären i elitserien resulterade i en femteplacering. En del långvariga skador ställde till en del problem annars hade förmodligen placeringen blivit ännu bättre. Men målsättningen var att hänga med och med det hade man lyckats.
Premiären i 4-stads bokstavsgrupp (E) med Kinna som arrangör blev hellyckad. Kävlinge vann och fick hela fem klassegrare: Kari Ylimäki, Lars Lundberg, Rolf Nilsson, Börje Schoug ock Lars-Erik Skiöld. Segern betydde avancemang till grupp D.
Individuellt handlade året mycket om Lars-Erik Skiöld, men också om Lars Söderlund och hans namne Lundberg. Skiöld hann avverka 94 matcher och av dem vann hann 83 (!).
Med detta hade en stabil plattform skapats. Marchen upp till en absolut topplats i den skånska eliten kunde börja.
Vi har nu kommit fram till säsongen 1971-72. Det var då Kävlinge anförtroddes att tillsammans med distriktsförbundet arrangera 1972 års (22-23/1) Svenska Juniormästerskap. Det arrangemanget klarade den rutinerade arrangörsstaben av med glans och man fick många pressrosor för detta.
Sämre blev det ju inte av att de egna grabbarna skötte sig så förträffligt och erövrade hela tre titlar, vilket medförde att man också blev bästa klubb. De egna mästarna blev Kari Ylimäki, Lars-Erik Skiöld och Lars-Erik Nilsson, den senare ett färskt nyförvärv av s.k. kanonklass. Det visade han för övrigt ett nytt bevis på då han i en match mellan Skåne och övriga Sverige vann sin match på 18 sekunder.
I elitserien hamnade Kävlinge/Furulund åter på fjärde plats med 17 poäng. Ballingslöv vann på 23 poäng. Noteras skall att laget inte förlorade någon match under vårsäsongen och att man i båda matcherna mot Ballingslöv nådde 4 – 4. 4-stadstävlingens D-grupp arrangerades i Nybro.
Det blev en glädjegala för Kävlinge, dock inte för tungviktaren Yngve Larsson, som råkade ut för ett otäckt benbrott. Triumfen innebar ett steg upp till C-gruppen – högre än någonsin. Klassegrarna skall vi inte glömma: Torgny Hansson, Lars Lundberg, Börje Schoug, Lars-Erik Skiöld, Jan-Ove Nilsson och Lars Söderlund.
För övrigt fortsatte Lars-Erik Skiöld att härja vilt i yppersta elitsammanhang, bl.a. vid VM i Bulgarien där han var nära en framskjuten placering i den järnhårda konkurrensen. Han åkte också med landslaget till tävlingar i Minsk i Ryssland.
I hemmahallen arrangerades NST-cupen i ungdomsbrottning för femte året i följd, 208 startande var nytt deltagarrekord. Kävlinge/Furlulund tog sin andra inteckning i vandringspriset.
Nu skall vi se tillbaka på brottningssäsongen 1972-73, som var det första av två absoluta toppår, eller vad sägs om följande i lagsammanhang
- För första gången Skånecup-mästare efter 4-4 i finalmatchen mot Ballingslöv. Flest fallsegrar avgjorde
- Seger i 4-stads C-grupp i Korsbackahallen: 8-2 mot Eslöv, 6,5-2,5 mot Finspång, 4,5-4,5 mot Ballingslöv. Kävlinges 5 poäng räckte, Finspång tog 4, Ballingslöv 3 och Eslöv 0. Jan Månsson, Lars Lundberg, nyförvärvet Ingvar Svensson och Lars-Erik Nilsson blev klassegrare.
- Det blev seger också i elitserien – äntligen. Samtliga matcher vanns utom två som slutade oavgjorda. Matchkvoten blev imponerande 79-33. Även reservlaget vann sin serie efter att blott ha tappat en enda poäng.
A-lagstriumfen glömmer de som var med inte i första taget. Glädjen på de nästan fullsatta läktarna var direkt ”rusig” sedan saken var klar. På hallgolvet var det naturligtvis rena julafton. Framgångsrike tränaren Lasse Söderlund hade nått ett av sina stora mål och lika framgångsrike sektionsordföranden och lagbasen Sven Åberg sken ikapp med alla de övriga i laget. Lyckan var total.
Från säsongen i övrigt noteras att Lars-Erik Nilsson blev Nordisk Juniormästare och att Lars-Erik Skiöld bl.a. blev mästare i junior EM.
NST-cupen i ungdomsbrottning vanns åter av Kävlinge/Furulund som därmed tog vandringspriset för alltid.
Kävlinge Furulunds brottarklubb 