I kossornas arena
Så kom 1962, ett år som skulle bli rena kalasåret för alla brottningsvänner och speciellt för anhängarna av den fria stilen. Kävlinge GIF hade anförtrotts Götalandsmästerskapen, en tävling som förlades till Scans livdjurshall, som under normala fall är förbehållen kossorna och andra fyrbenta djur.
Genom tillmötesgående av dåvarande platschefen Arvid Arvidsson, förvandlades hallen till en förstklassig brottningsarena där en fulltalig publik kunde njuta av storheter som Olle Anderberg, Viking Palm, Axel Grönberg, Hasse Antonsson m.fl.
1962 ville Kävlinge GIF åter vara med i seriesammanhang och placerades då i Mellanskånskan division 3, varifrån det om några få år skulle bära uppåt….uppåt…
Brottningen hade med andra ord gjort en rejäl och efterlängtad comeback i Kävlinges idrottsliv. Nämnas bör förstås, att Gustav Widell, 51 år ung 1963, ställde upp i en seriematch i Tomelilla, vilket enligt expertisen var svenskt rekord. Han var den då äldste som någonsin deltagit i en seriematch. Att han förlorade knappt på poäng mot Erik Frey förringar inte prestationen.
Serielaget var ännu lite för ojämnt för att riktigt kunna hävda sig varför man 1964 fick nöja sig med en blygsam placering. Men individuellt fanns ”kanoner” som Viking Palm och Paul Påhlsson som härjade vilt i prislistorna vid olika mästerskap och främst då i den fria stilen.
Båda blev Skånska mästare och Götalansmästare och båda blev bronsmedaljörer på SM. Jan-Ove Nilsson och Lennart Haglund nådde också många framskjutna placeringar.
Nu är vi framme vid 1965 som skulle bli ett historiskt år, nämligen det år då Kävlinge GIF och Furulunds IK slog ihop sina brottningssektioner. Därmed hade man skapat den plattform som skulle leda till framgångar av sådant slag som man väl knappast vågat drömma om. Det var början på en guldkantad epok.
Kävlinge Furulunds brottarklubb 